Jag har varit hemma hos mina föräldrar som bor i Norrbotten över nyårs- och trettondagshelgen. Det blev inget bloggande under min bortavaro eftersom jag inte hade tillgång till någon dator. Jag passade däremot på att läsa Monica Nilssons inspirerande bok  ”Informationsfärdighet i praktiken: skolbibliotekarie och lärare i samverkan” och kände mig upplyft av hennes kreativa idéer. Monica Nilssons bok är som bekant inte obligatorisk kursbok för  kursmoment 2 ”Informationskompetens” . Boken finns med i litteraturlistan för det sista kursmomentet men den kändes i högsta grad relevant även för detta delmoment.

Gott Nytt År!

Enochsson. Internetsökningens didaktik

 

AnnBritt Enochsson tar genom olika forskningsprojekt ett viktigt helhetsgrepp på hur barn och ungdomar söker på Internet . Hon har följt grundskolelever från årskurs ett till årskurs nio under lektionstid och intervjuat dem om deras syn på Internet. Hennes intervjuer bygger på rent empiriska undersökningar och bekräftar också annan forskning på området. Innehållet i boken bygger således mycket på hennes egen forskning på området men även på andra forskares rön. Men var kommer skolbiblioteket in? Jag tycker att skolbiblioteket och skolbibliotekarien för en synnerligen perifer roll i Enochssons forskning. Enligt henne kan man strunta helt i skolbiblioteket när Internet finns.  Hon hävdar  ”Med Internet kom möjligheten att använda ett undersökande arbetssätt som baseras på elevernas intresse på ett mer tillfredsstälande sätti skolan. Med hjälp av Internet har eleverna tillgång till hur mycket informtion som helst, direkt i klassrummet”(Enochsson, s.31). Det är synd med tanke på att Enochssons forskning i övrigt belyser viktiga saker. Tyvärr speglar hennes bild av skolbiblioteket ett  icke så ovanligt synsätt på skolbibliotekets roll och funktion bland dagens lärare, skolpolitiker och skolledning. Enochsson fortsätter  ”Det har dels varit fråga om resurser, att kunna tillhandahålla material eller ha ett bibliotek nära, dels en fråga om tid, speciellt om man ska gå från klassrummet, eller till och med från skolan, till ett bibliotek.”(s.31). Jag tycker att det är sorgligt att skolbiblioteket inte värdesätts mer än så. Här kan man verkligen ifrågasätta skolbibliotekets framtida roll. I Enochssons framtida skolmiljö  verkar varken  någon skolbibliotekarie eller än mindre något skolbibliotek behövas eftersom allt ligger digitaliserat! Det är en prekär uppgift att vända detta negativa synsätt.

Jag fastnade för begreppet Den fjärde basfärdigheten(Stig-Roland Rask, 1999). Vid sidan av de redan etablerade basfärdigheterna läsa, skriva och räkna läggs ytterligare en basfärdighet till, den fjärde basfärdigheten, menas här att ha förmåga att hantera det stora informationsflöde som finns i vårt samhälle

Ett annat  begrepp som omnämns är multi-tasking, dvs. de som är unga idag har fått öva upp förmågan till  att göra många saker samtidigt och att göra det bra. Det kan innebära att man snabbt måste växla mellan olika aktiviteter och det behöver inte börja i en ände och sluta i den andra. Det kan finnas fler än två ändar

Intressant i Enochssons bok är också det avsnitt som handlar om skillnaden mellan hypertext och den linjära texten/linjära kunskapsinhämtningen. Internet har en hypertextstruktur och materialet på Internet är uppbyggt på samma sätt. Begreppet hypertext myntades redan på 1960-talet av Theodore H. Nelson (Enochsson, s.29ff)och hans definition på av hypertext är en text som inte följer en linje utan förgrenar sig och tillåter läsaren att göra val. I motsats till hypertext ställs den linjära texten och det linjära tänkandet. Det är det man träffar på i skönlitteraturen och även i många läroböcker. Skolundervisningen har traditionellt utgått från den linjära textboken. Vetenskaplig text är däremot inte alltid linjär och idag med datorn och ordbehandlarens hjälp kan vi associera, organisera och strukturera texten i efterhand.

Den generation som växt upp i en digitaliserad miljö har fått många epitet som: A digital generation(Papert, 1996), N-geners(Nätgenerationen, Tapscott, 1997), Homo Zappiens(Veen, 2003), Digital natives(Prensky, 2001) dvs. avses den unga generationen som är infödda i det digitala samhället i jämförelse med digital immigrants, den vuxna generationen(åldersgruppen: medelålders- och äldre), som fått lära om sig och lära nytt och samt tvingas föra över och anpassa de gamla medieformerna  till de nya digitala medierna.

Enochssons forskningsprojekt visar, genom sina intervjuer, elevernas uppfattning av källkritik och att kritisk granskning även förekommer bland relativt unga elever. Hon tar också upp elevernas  inställning till Internets mörka sidor men även deras syn på Internettekniken etc. På s.125 presenterar Enochsson en didaktisk modell i form av ett spiralformat spindelnät med de olika delkompetenser som eleven måste ha för att söka, hitta och kritiskt granska informationen. Det är en komplex kompetens som krävs. Det  krävs att de olika delkompetenserna samordnas och bildar en enhet. De sex delkompetenserna är: Kunskaper om språk, Kunskaper om tekniken(dessa två delkompetenser får stå som bas i modellen, den grundläggande tekniken), Kunskaper om söksätt och Söktjänstfunktioner, att Ställa upp mål och sist men inte minst ett Kritiskt förhållningssätt.  

Ett bra sätt att praktiskt öva på kritisk granskning och att ha ett kritiskt förhållningssätt är att föra samtal i klassen där olika åsikter och värderingar får komma till tals. Viktigt att läraren initierar och fångar upp diskussionen. Med de frågeställningar som uppkommer i diskussionerna kan klassen gå vidare och fördjupa sig  i informationssökningsprocessen ex. på Internet(Enochsson, s.133ff) eller varför inte leta i skolbiblioteket!(min anm.). En både  rolig, spännande samt lärorik  metod att arbeta efter i skolan.

 

Gómez, Faktaboken som pedagogisk resurs

I Elsa Gómez Faktaboken som pedagogisk resurs finns det mycket stoff att hämta ur och den är ett välkommet bidrag bland de  metodböcker som vänder sig till skolbibliotekarier och lärare. Att faktaböcker är en underutnyttjad resurs i skolarbetet och dessutom glöms bort i bibliotekariernas bokprat är oförlåtligt.  Det är en självklar och befogad kritik som Elsa Gómez tar upp och belyser. Jag tycker att boken är ett viktigt komplement till Kuhlthaus InformationsSökningsProcessen

     Faktaboken har många gånger fått en otacksam mellanställning inklämd mellan läroboken och den skönlitterära boken men det vill Gòmez ändra på och jag  kan hålla med henne. Det är dags att framhäva och uppvärdera faktaboken som den viktiga och pedagogiska resurs som den faktiskt är. Signifiktativt är den undersökning som gjorts av PIRLS:s (Progress in International Reading Literacy Study) från 2001 som visar att de svenska skolbarnen i åk 3 och 4 har tappat försprånget när det gäller läsförmåga och läsförståelse och det är särskilt läsning av sakprosa som minskat. Här har resultaten försämrats bland de svenska skolbarnen i undersökningen i jämförelse med skolbarn i övriga länder(s. 57ff, Gómez). Användningen av sagor och skönlitterära berättelser i undervisningen var däremot oförändrad i Sverige mellan åren 1991 och 2001 enligt undersökningen, medan faktaböckerna användes betydligt mindre i de svenska skolorna än i övriga deltagande länder.

I vårt första delmoment barn- och ungdomslitteraturen fick inte faktaböckerna så stor plats förutom möjligen på den sista examinationsuppgiften som innehöll ett valfritt bokprat/boktema där gärna faktaböcker kunde ingå.

Intressant och föga överraskande är den forskning som visar hur pojkars och flickors läsning skiljer sig från varandra inte bara vad gäller läsförmågan och läsförståelsen(s. 80ff, Gómez). Flickor föredrar fiction och läser hellre om familj, mjuka djur, känslor och relationer medan pojkarna väljer att läsa om äventyr, humor, action och faktaböcker. Redan i förskolan väljer pojkar och flickor olika ämnen och olika genrer. Hur ska vi kunna överbrygga denna skillnad mellan pojkars och flickors läsning? Denna uppdelning verkar endast konservera de rådande könsrollerna som finns i samhället – eller håller ni inte med mig?

Jag håller med Millard(s.82, Gómez) att man bör se över bokbestånden i skolorna så att de stämmer bättre med alla barns intressen och att man behöver arbeta mer med facklitteraturen och kombinera fakta med fiktion. Detta skulle gynna både pojkars och flickors läsning och särskilt de lässvaga eleverna.

Informationssökning på Internet (Våge, Dalianis, Iselid)

Enligt författarna till boken vänder den sig till alla intresserade användare av söktjänster på Internet men jag tycker att den känns som en typisk handbok för bibliotekarier eller kanske allra främst för IT-bibliotekarier. Upplägget av boken följer den nitiska och pedagogiska bibliotekariens ambitioner att systematisera, katalogisera och klassificera informationssökningen på Internet. Boken fyller naturligtvis en viktig funktion eftersom den metodiskt vill bena upp och åskådliggöra den mängd av Internetsöktjänster som finns idag med alla dess medföljande funktioner och begrepp.

Kapitel 11 tar upp den intressanta historiken kring alla de söktjänster som funnits. Det ger en bra överskådlighet över Internets historiska utveckling samtidigt kan jag inte låta bli att  känna en oro över det snabba skeendet på nätet.  Symtomatiskt har många av de Internetsöktjänster som tas upp i genomgången upphört att existera,  ex.  gått i konkurs eller köpts upp av andra söktjänstföretag. 

Jag tycker att boken fyller sin funktion väl i referenshyllan och den kan ge svar på olika tänkbara frågeställningar som kan uppkomma hos informationsförmedlare av alla slag. Med fördel kan boken användas som en referensbok och handbok

Jag har vid olika tillfällen lyssnat  på Lars Våges föredrag om just det som den här boken behandlar: Informationssökning på Internet, söktjänster, praktiska söktips, Web 2.0 och sociala söktjänster som ex. bloggar, RSS-strömmar etc. Så jag kan inte påstå att innehållet  känns helt främmande  för mig,  men det är bra att få en fördjupning och repetition, dessutom är det bra att få det så här välstrukturerat som i Våges bok

 

KUHLTHAUs bok

 Denna metodiska lärobok av Kuhlthau borde vara obligatorisk läsning i lärarutbildningarna. 

 Här lyfts skolbibliotekarien fram och precis som vi  bibliotekarier vill är bibliotekarien med redan från starten av projektet. Den följer det mönster som vi önskar att arbeta efter. Här stärks verkligen skolbibliotekariens kompetens och bibliotekariens kunskaper blir eftertraktat gods. 

Jag tycker att Kuhlthaus bok är en Nyckelbok och den angelägnaste kursboken på hela detta andra kursmoment. Vad tycker ni andra kära, kursdeltagare? 

Det är intressant att författaren har tagit fasta på de olika känslotillstånd som kan uppstå bland eleverna i de olika stadierna i Informationssökningsprocessen(ISP). Exempelvis tycker jag att Kuhlthau ger en  bra och överblickande bild i den modell över en tidsaxel i ISP (på s.49) där tänkbara känslostadier finns med. Det märks att hennes bok bygger på välbyggd empirism. Att tillämpa ISP kräver sin mognad hos eleven men samtidigt är metoden i sig utvecklande och kräver sitt helhjärtade engagemang.

Kuhlthau betonar också vikten av att det finns gott om tid för inläsning av litteraturen. Detta tas upp  särskilt i kapitel 3 som behandlar Hur man utforskar den tillgängliga informationen: elevens perspektiv(Kuhlthau, s.81ff) . Kuhlthau menar att eleverna behöver tid att i lugn och ro reflektera över den information som de finner för att hitta fokus och jag håller gärna med henne.  Om eleverna  ges den tiden  är möjligheterna större att de bättre kan bygga upp sina idéer om ämnet  samtidigt  som  de gör sina kunskapsinhämtningar ur de olika källorna och antecknar  tankar och idéer som dyker upp i sina loggböcker. Läsandet skapar ofta ökat engagemang och nyfikenhet bland eleverna. Inläsningen av relevant litteratur för ISP skapar en tryggare grund för eleven att stå på och förhoppningsvis blir osäkerheten mindre och förvirringstillståndet släpper. Jag  kan färemot inte hitta någonstans i Kuhlthaus bok där hon tagit hänsyn till elever med  läs- och skrivsvårigheter – eller kanske minns jag fel? Oavsett om läs- och skrivsvårigheter finns omnämnt i hennes bok eller inte är det viktigt att inte glömma de  elever som behöver anpassad kurslitteratur för att klara sig igenom ISP.

Jag tycker att avsnittet om skolbibliotekariens roll i Kuhlthaus bok InformationsSökningsProcessen är ganska träffande ex. inställningen hos många elever att bibliotekarien ska  hitta materialet åt dem medan andra elever tycker att det är fusk att be bibliotekarien om hjälp och de som inte ber om hjälp är  ofta osynliga i skolbiblioteket. Eleverna behöver lära sig hur de söker och vad de ska fråga bibliotekarien om. De blir skickligare att hitta i biblioteket när de lärt sig hur biblioteket är uppbyggt och organiserat och för det behöver skoleleverna bibliotekskunskap.

                  * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Jag befinner mig denna vecka på Lanzarote och hinner därmed inte arbeta så mycket med min webblogg, men jag har försökt att svara på alla inkommande inlägg. Jag är hemma i Härnösand den 8 december igen.  

  Här är några foton från den kanariska ön. Första bilden är från El Golfo på sydvästra Lanzarote. Den andra bilden är från kaktusparken/Jardín de Cactus på östra Lanzarote

  Den tredje- och fjärde bilden är från konstnären César Manriques hem som idag är ett museum

Publicistiska arbetssätt i skolan

FLER KOMMENTARER …

 De idéer som framförs i Dan Åkerlunds bok om skolklassers  publicering av en egen webbtidning kräver ett kritiskt förhållningssätt och en mognad hos eleverna.  Här gäller det att läraren är observant på vilka källor som används. Viktigt innan publiceringen att värdera källkritik. För läraren är Kolla källan en ovärderlig hjälp http://kollakallan.skolverket.se/ .

Viktigt med diskussioner om vilka bilder som kan tillåtas på sidan utan att bryta mot uppphovsrätten och att man inte bryter mot PuL(Personuppgiftslag  1998:4).

Det finns många vackra ord i de målformuleringar som finns med i Lpo 94 och Lgr80 vilket  uppmuntrar till att arbeta med olika former av publicistiska arbetssätt i skolan oavsett om det gäller bloggar, webbtidningar, wikis, webbteve eller  poddradio etc.  I ex. Lpo94 finner man under texten som handlar om Saklighet och allsidighet ett förtydligande angående  skolans arbete med att skapa grundläggande demokratiska värderingar:

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.” (Åkerlund, Publicistiska arbetssätt…, s.134)